| 1. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
20 år med personval.
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Regional Elections in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Regionalisation of regional elections, Book conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Regionala val i Sverige
- 2012
-
Ingår i: Omstritt omval. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673236 ; , s. 25-38
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Rekordhög röstdelning
- 2019
-
Ingår i: Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P. & Bergström, A (red) Storm och stiltje, SOM-rapport nr 74. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673441
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Supervalåret 2014. Demokratistatistik: Rapport 20
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten Supervalåret 2014 fokuserar på de svenska väljarnas röstnings¬bete¬ende. Syftet är att genomföra en första analys av varför de svenska väljarna valde att rösta så olika som de gjorde i Europa¬parlamentsvalet den 25 maj och riksdags¬valet den 14 september. På många sätt blev uttrycket supervalåret en passande beskrivning också för det svenska valåret 2014, med en ovanligt lång och intensiv kampanjperiod som stärkte det politiska intresset och engagemanget bland medborgarna. I rapporten undersöker vi några av de vanligaste förväntningarna från internationell forskning på val till olika nivåer. Vi börjar med frågan om valens placering i tid och kan visa att 2014 års Europaparlamentsval och riksdagsval inte utmärker sig på något särskilt sätt från andra ”par” av Europaparlamentsval och Riksdagsval som varit placerade annorlunda i tiden. Resultaten som visar skillnaderna i valrörelsernas karaktär, väljarnas kampanjexponering, valrörelseagenda, kandidatpopularitet, påminner starkt om resultaten från tidigare jämförelser av svenska Europaparlaments- och riksdagsval. I många avseenden verkar det alltså inte ha spelat någon roll för valutgången att dessa båda val råkade ha varit placerade så nära i tiden. Det blev ett högre valdeltagarna än någonsin tidigare för val till Europaparlamentet, men vare sig den starkare väljarmobiliseringen eller närheten i tid innebar att valresultatet blev mer likt ett nationellt val. Resultaten från valundersökningarna 2014 förstärker bilden av att väljarna röstar på olika partier i dessa två val och rapporten undersöker fem grupper av förklaringar till varför så är fallet – mobilisering, agenda, ideologi, partikompetens och kandidatkompetens. Av dessa är det framför allt agenda och kandidatkompetens som framstår som viktigast. Valen slutade på olika sätt därför att olika typer av sakfrågor stod högt på dag¬ord¬ning¬en i samband med de två valen, och därför att bedömningarna av parti¬ernas topp¬kandidater hade stor påverkan på röstningsbeteendet i Europa-parla¬ments¬valet. Skillnader i valdeltagande, väljarideologi och sakfråge¬kom¬petens spelade en betydligt mindre roll för valutgången. Det faktum att agenda och kandidater sticker ut som de två starkaste förklaringarna till skillnader i valresultat mellan de två valen är fullt rimliga i ljuset av Sverige som en flernivådemokrati. Väljarnas egna motiv till val av parti fokuserar i hög utsträckning på olika sakfrågor i Europaparlamentsval och riksdagsval – och det är dessutom sakfrågor som återspeglar den kompetensfördelning som finns mellan medlemstaterna och EU. På liknande sätt är det rimligt att kandidaterna får en starkare prägel på valutgången i Europaparlamentsval när endast 20 ledamöter ska utses, jämfört med 349 i riksdagen. Dessa 20 ska dessutom klara av att driva sina väljares intressen bland de totalt 751 ledamöterna i Europaparlamentet, vilket ökar betydelsen av den enskilde kandidatens lämplighet. Sammantaget pekar resultaten på att valutgången blev olika för att svenska väljare mer påtagligt identifierar att valen är av olika karaktär och handlar om olika saker, och anpassar sitt beteende därefter. Det är goda nyheter för flernivådemokratin, och det ger oss anledning att fördjupa och förfina vår förståelse om skillnader mellan Europaparlamentsval och nationella val.
|
|
| 6. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
The Swedish European parliament election 2019
- 2019
-
Ingår i: Bolin, Niklas, Falasca, Kajsa, Grusell, Marie & Nord, Lars (Eds) Welcome to Euroflections - Leading Academics on the European elections 2019. - Sundsvall, Sweden : Demicom, Mid-Sweden University. - 9789188527707
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Vi tar om 'et igen
- 2012
-
Ingår i: Omstritt omval. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673236 ; , s. 9-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
-
Omstritt omval
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvalet i Västra Götaland den 15 maj 2011 är en unik händelse i den svenska valdemokratins historia. På grund av felaktigheter i rösträkningen vid det ordinarie regionvalet i september 2010 kallades 1,2 miljoner medborgare tillbaka till valurnorna. De gavs en ny möjlighet att välja, men den här gången i en dramatiskt annorlunda kontext: ett oförutsett regionval separerat från ordinarie riksdags- och kommunval. Forskarantologin Omstritt omval undersöker hur den svenska valdemokratin klarade av de extraordinära utmaningar som ett omval innebär. Forskarna i boken kartlägger hur medier, partier och väljare agerade och vilka konsekvenser deras agerande fick för valutgången. Analyserna knyts till centrala inomvetenskapliga och samhällsrelevanta frågeställningar om betydelse av valrörelsens karaktär, om den regionala politiska nivån, om valadministrationens utformning och om den hundraåriga debatten om skilda valdagar. Omstritt omval bygger huvudsakligen på den särskilda medborgarundersökning som genomfördes av SOM-institutet i samband med omvalet i Västra Götaland. I de olika kapitlen görs bland annat systematiska jämförelser med de undersökningar som alltid genomförs i samband med ordinarie val. Forskarna har också genomfört intervjustudier, panelanalyser och historiska kartläggningar av tidigare omval och regionala val i Sverige.
|
|
